Planeringsgruppens målsättning och verksamhetens resultat i korthet

Av tradition har planeringen styrts uppifrån. Men i markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132, § 5) säges: "målet för områdesplaneringen är att utgående från en interaktiv planering befrämja ……et c." Interaktiv innebär att planeringen utgår från åtminstone två håll, både uppifrån och nerifrån, både myndigheter och innevånare

Då vi på gräsrotsnivå i Gumbostrand märkt, hur svårt det är för följande generation att få byggnadstillstånd på sina föräldrars mark, vaknade frågan, borde vi göra någonting? Delgeneralplanen för Sibbo skärgård hade startats men den mycket stora uppgiften torde ta många, många år. Kan vi vänta så länge? Dessutom utportioneras byggnadstillstånd i Sibbo på basen av markägoförhållandena år 1959, en föråldrad princip att avskaffa? Miljöskäl, stinkande diken, grumlat havsvatten och uselt dricksvatten tvingade oss att bygga kommunalteknik på området, vilket möjligen kan leda till ett ökat tryck på byggande.
Hurudant byggande?

Det fanns alltså flere skäl för att gå med i den interaktiva planeringen. Därför bildade vi inom ramen för vatten- och kloakföretaget GV Hydro Andelslag en liten arbetsgrupp för planering i augusti 2004.
Vi föresatte oss bl.a. att

  • för oss själva klargöra vad vi vill, för att kunna bli en jämbördig samtalspartner med kommunen,
  • undanröja de ovan nämnda missförhållandena,
  • på lång sikt, över generationer, bevara fastigheternas och miljöns värde,
  • styra byggandet så att ägarna kan bo där till sin död, så att människorelationerna, familjebanden, sammanhållningen bevaras och förstärks,
  • tillse att byn innehåller alla generationer och samhällsklasser.
  • motverka att bostaden ses och behandlas som ett investeringsobjekt, som en bunt aktier som köpes och säljes styrt av värdestegring och förtjänstmöjligheter.


I gruppens möten en gång i månaden har ung. 8 personer deltagit. Kallelser och protokoll har gått ut till de 97 fastighetsägare som har e-postadress, inklusive kommunens planerare.

Den första uppgiften, att för oss själva klargöra vår bild av Gumbostrands framtid angrep vi på två sätt, dels genom att synliggöra den lokala byggnadstraditionen och utgående från den tänka oss det framtida byggandet, dels genom att kartlägga innevånarnas problem och önskemål beträffande den egna fastigheten och byn.

Kartläggningen av bebyggelsens historia har lyckats till ung. 70% av fastigheterna och ett stort frågeformulär utsänt till 146 fastigheter har besvarats av ung. 46%.

Fotografering av husen har utförts av Niklas Tallqvist och Hannes Victorzon och fortsätter.

En del hus tillkom redan på 1800-talet och hus har byggts under varje årtionde under hela 1900-talet. En lokal byggnadstradition (1-2 våningar, i trä, brutet tak, takskägg etc) är skönjbar.

Enkätundersökningen visade bl.a. följande:

  • De missförhållanden som arbetsgruppen utgått ifrån vann instämmande av innevånarna,
  • Avsaknaden av lättrafikled långs Gumbovägen var det överlägset mest påtalade missförhållandet, vid sidan av behovet av en ny väg från K.Hartwall AB norrut, samt friluftsleder mellan angränsande byar,
  • Gumbostrand har till övervägnade delen åretruntbosättning, en övervikt som förstärkes av att många planerar att bygga om eller anhålla om ändring av fritidsbostad till åretruntbostad. Summa 45 fastigheter anmäler önskan att bygga nytt, de flesta 1 eller två bostadshus, genomgående för eget eller familjens behov. Endast en (1) uppger avsikt att sälja. Familjebandens betydelse framgår också av att s.g.s. alla i framtiden vill överlåta fastigheten till följande generation,
  • Orsak till glädje nu och framtida bevarande var fridfullt läge, naturskönhet, trädgård, planteringar, inslag av odlingar, närhet till strövområden samt god infrastruktur.
  • Stor vikt lades också vid sociala omständigheter, bygemenskap, grannsämja, trygghet, "alla känner alla", innevånarnas sociala, ekonomiska och åldersmässiga variation.


Gumbostrand i framtiden

De flesta av de gemensamma anläggningar som man önskar ha, finns redan, butik, kiosk, postlåda, festlokal, bollplan, lekplats, samlingslokal. Många ser det planerade allaktivitetshuset som en ny och kanske bättre plats för allt detta, vid sidan av Hedåsen.

Enighet förefaller att råda beträffande att framtida utbyggnad
· skall ske långsamt,
· bibehålla områdets lantliga karaktär,
· basera sig på småhusbebyggelse, och
· bevara byns sociala band

En rad förslag kan sammanfattas i tanken, att byn förtätas börjande kring skolan och brandkårshuset samt som stråkmiljöer längs befintliga och framtida vägar. Modell för detta byggande kan sökas i skärgårdsbyarna i Stockholms skärgård och i södra Norge, men också i vår egen tradition att gruppera fastighetens byggnader kring ett gårdstun.

Allmänna reflexioner

Både lagens föreskrifter och planeringens praktik lägger huvudvikten vid ett områdes fysiska egenskaper, infrastruktur, trafik, hälsa, tomtstorlek mm, medan de sociala synpunkterna betonas mindre, såsom seden är i städerna. I byinnevånarnas värd förefaller de sociala målen betonas starkare.

Vi tror att vi är inne på rätt väg, att vi endast genom att arbeta fram en egen uppfattning om framtiden kan ge ett positivt bidrag till samarbetet med det kommunala planeringsmonopolet.
GT / 2006-10-11

Additional information