En innevånarenkät i Gumbostrand november 05 - januari 06.

Introduktion och sammanfattning av resultaten.

Bakgrund

Gumbostrand ingår i delgeneralplanen för Sibbo skärgård, vilket arbete pågår. Lagen förutsätter att innevånarna tar del i planeringen och det sker som regel genom att planeutkasten i olika skeden framlägges till påseende för att innevånarna genom anmärkningar eller besvär skall ge sina synpunkter. Praktiken har dock visat, att inflytandet denhär vägen blir blygsamt. Dessutom arbetar det kommunala planeringsmonopolet på grund av knappa resurser långsamt, och besvärsprocessen ger ytterligare dröjsmål.

Efter att vår by försetts med kommunalteknik, kan man vänta sig ett ökat behov av byggande, och därför har en arbetsgrupp inom GV Hydro Andelslag tagit sig före, att underlätta planeringsarbetet genom att bygga upp en innevånarnas egen uppfattning om hur byn borde gestaltas i framtiden.

Start

Den 17.8.04 samlades en arbetsgrupp för planeringsfrågor inom GV Hydro Andelslag.
Man konstaterade att planering med innevånarnas medverkan kan vara nyttig, emedan

  • vi vill på lång sikt, över generationer, bevara fastigheternas och miljöns värde,
  • vi vill att barnen skall kunna bygga på sina föräldrars mark,
  • den kommunala planeringsapparaten har sitt ursprung, sitt tänkesätt och sina metoder hämtade i staden. "Att släppa dem in i en gammal landsby kan göra mera skada än nytta".

Gruppen uttalade som sin målsättning att

  • Vi måste för oss själva klargöra vad vi vill, för att kunna bli en jämbördig samtalspartner med kommunen.
  • Vi vill skapa en bas för beviljande av bygglov i stället för det nu använda stomlägenhetsprincipen och undantagslov, som innebär kaotiskt byggande, inte ger god boendemiljö och leder till ohanterliga problem för infrastruktur och kommunal service.
  • Vi vill bibehålla den lantliga miljön, se till att byggandet smälter bra in i naturen.
  • Vi vill styra byggandet så att ägarna kan bo där till sin död, så att människorelationerna, familjebanden, sammanhållningen bevaras och förstärks.
  • Vi vill att byns gemensamma liv, t.ex. skolan kan leva och utvecklas, att det finns barn i byn,
  • Vi vill att byn innehåller alla generationer och samhällsklasser.
  • Motverka att bostaden ses och behandlas som ett investeringsobjekt, som en bunt aktier som köpes och säljes styrt av värdestegring och förtjänstmöjligheter.


De första stegen

(1) Att ta reda på bebyggelsens historia och utgående från traditionen skapa vår bild av det framtida byggandet.(Med stöd av Svenska Kulturfonden och Otto A. Malms Donationsfond.)
(2) Att kartlägga innevånarnas önskemål beträffande sin egen fastighet och byn.

Resultaten

(1) Bebyggelsens ålder har kartlagts då 117 fastigheter eller 72% gett svar. I tabellen nedan anges antalet fastigheter grupperade enligt fastighetens äldsta hus.

-
1900

1900-
09

1920-
1919

1920-
1929

1930-
1939

1940-
1949

1950-
1959

1960-
1969

1970-
1979

1980-
1989

1990-

-

10

4

8

11

17

12

22

5

10

3

14

117


Fotografering av byggnaderna har inletts med början bland de äldsta husen. På det sättet försöker vi få syn på tidsdjupet i vad vi ser idag, att se vad vi har att bygga framtiden på.

(2) Enkäten gav följande resultat.
Material: 146 frågeformulär utsändes. 67 (46%) besvarades.


Den egna fastigheten

Gumbostrand har till övervägnade delen åretruntbosättning, en övervikt som förstärkes av att många planerar att bygga om eller anhålla om ändring av fritidsbostad till åretruntbostad. Summa 45 fastigheter anmäler önskan att bygga nytt, de flesta 1 eller två bostadshus, genomgående för eget eller familjens behov. Endast en (1) uppger avsikt att sälja. Familjebandens betydelse framgår också av att s.g.s. alla i framtiden vill överlåta fastigheten till följande generation.

Två hus, bostad och garage, är det vanligaste, men många ha upp 6 hus, de flesta för ekonomiändamål, några som gäststuga.
Tämligen få anför nackdelar, att tomten är bergig, ojämn, sluttande, sank.
De flesta är nöjda och framhäver lägets lugn och naturskönhet samt närhet till havet, trädgård, terrasser, utsiktsplatser.
En majoritet är ansluten till den lokala kommunaltekniken och en stor grupp önskar göra det framdeles.

Byn idag / nackdelar

Det överlägset vanligaste nämnda missförhållandet hänför sig till vägar och trafik, speciellt att Gumbovägen saknar utrymme för lätt trafik. Likaledes gäller de flesta tekniska förbättringsförslag vägar, bl.a. en ny väg från K.Hartwall AB norrut. De flesta åtgärdsförslag gäller också vägar, bl.a. friluftsleder mellan angränsande byar.

Missförhållande nummer två är svårigheter för följande generation att få byggnadstillstånd, problem med undantagslov, stomlägenhetsprincipen och kommunens föråldrade förvaltningspraxis.

Byn idag / fördelar

Fridfullt läge, naturskönhet, trädgård, planteringar, inslag av odlingar, närhet till strövområden samt god infrastruktur är de oftast nämnda fördelarna. Därnäst kommer sociala omständigheter, bygemenskap, grannsämja, trygghet, "alla känner alla", innevånarnas sociala, ekonomiska och åldersmässiga variation.

Byn i framtiden

De flesta av de gemensamma anläggningar som man önskar ha, finns redan, butik, kiosk, postlåda, festlokal, bollplan, lekplats, samlingslokal. Många ser det planerade allaktivitetshuset som en ny och kanske bättre plats för allt detta, vid sidan av Hedåsen.

Några påpekar behovet av simstrand på fastlandet.

Enighet förefaller att råda beträffande att framtida utbyggnad
· skall ske långsamt,
· bibehålla områdets lantliga karaktär,
· basera sig på småhusbebyggelse, och
· bevara byns sociala band

En rad förslag kan sammanfattas i tanken, att byn förtätas börjande kring skolan och brandkårshuset samt som stråkmiljöer längs befintliga och framtida vägar. Modell för detta byggande kan sökas i skärgårdsbyarna i Stockholms skärgård och i södra Norge, men också i vår egen tradition att gruppera fastighetens byggnader kring ett gårdstun.

 

 

 

Planeringsgruppens målsättning och verksamhetens resultat i korthet

Av tradition har planeringen styrts uppifrån. Men i markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132, § 5) säges: "målet för områdesplaneringen är att utgående från en interaktiv planering befrämja ……et c." Interaktiv innebär att planeringen utgår från åtminstone två håll, både uppifrån och nerifrån, både myndigheter och innevånare

Då vi på gräsrotsnivå i Gumbostrand märkt, hur svårt det är för följande generation att få byggnadstillstånd på sina föräldrars mark, vaknade frågan, borde vi göra någonting? Delgeneralplanen för Sibbo skärgård hade startats men den mycket stora uppgiften torde ta många, många år. Kan vi vänta så länge? Dessutom utportioneras byggnadstillstånd i Sibbo på basen av markägoförhållandena år 1959, en föråldrad princip att avskaffa? Miljöskäl, stinkande diken, grumlat havsvatten och uselt dricksvatten tvingade oss att bygga kommunalteknik på området, vilket möjligen kan leda till ett ökat tryck på byggande.
Hurudant byggande?

Det fanns alltså flere skäl för att gå med i den interaktiva planeringen. Därför bildade vi inom ramen för vatten- och kloakföretaget GV Hydro Andelslag en liten arbetsgrupp för planering i augusti 2004.
Vi föresatte oss bl.a. att

  • för oss själva klargöra vad vi vill, för att kunna bli en jämbördig samtalspartner med kommunen,
  • undanröja de ovan nämnda missförhållandena,
  • på lång sikt, över generationer, bevara fastigheternas och miljöns värde,
  • styra byggandet så att ägarna kan bo där till sin död, så att människorelationerna, familjebanden, sammanhållningen bevaras och förstärks,
  • tillse att byn innehåller alla generationer och samhällsklasser.
  • motverka att bostaden ses och behandlas som ett investeringsobjekt, som en bunt aktier som köpes och säljes styrt av värdestegring och förtjänstmöjligheter.


I gruppens möten en gång i månaden har ung. 8 personer deltagit. Kallelser och protokoll har gått ut till de 97 fastighetsägare som har e-postadress, inklusive kommunens planerare.

Den första uppgiften, att för oss själva klargöra vår bild av Gumbostrands framtid angrep vi på två sätt, dels genom att synliggöra den lokala byggnadstraditionen och utgående från den tänka oss det framtida byggandet, dels genom att kartlägga innevånarnas problem och önskemål beträffande den egna fastigheten och byn.

Kartläggningen av bebyggelsens historia har lyckats till ung. 70% av fastigheterna och ett stort frågeformulär utsänt till 146 fastigheter har besvarats av ung. 46%.

Fotografering av husen har utförts av Niklas Tallqvist och Hannes Victorzon och fortsätter.

En del hus tillkom redan på 1800-talet och hus har byggts under varje årtionde under hela 1900-talet. En lokal byggnadstradition (1-2 våningar, i trä, brutet tak, takskägg etc) är skönjbar.

Enkätundersökningen visade bl.a. följande:

  • De missförhållanden som arbetsgruppen utgått ifrån vann instämmande av innevånarna,
  • Avsaknaden av lättrafikled långs Gumbovägen var det överlägset mest påtalade missförhållandet, vid sidan av behovet av en ny väg från K.Hartwall AB norrut, samt friluftsleder mellan angränsande byar,
  • Gumbostrand har till övervägnade delen åretruntbosättning, en övervikt som förstärkes av att många planerar att bygga om eller anhålla om ändring av fritidsbostad till åretruntbostad. Summa 45 fastigheter anmäler önskan att bygga nytt, de flesta 1 eller två bostadshus, genomgående för eget eller familjens behov. Endast en (1) uppger avsikt att sälja. Familjebandens betydelse framgår också av att s.g.s. alla i framtiden vill överlåta fastigheten till följande generation,
  • Orsak till glädje nu och framtida bevarande var fridfullt läge, naturskönhet, trädgård, planteringar, inslag av odlingar, närhet till strövområden samt god infrastruktur.
  • Stor vikt lades också vid sociala omständigheter, bygemenskap, grannsämja, trygghet, "alla känner alla", innevånarnas sociala, ekonomiska och åldersmässiga variation.


Gumbostrand i framtiden

De flesta av de gemensamma anläggningar som man önskar ha, finns redan, butik, kiosk, postlåda, festlokal, bollplan, lekplats, samlingslokal. Många ser det planerade allaktivitetshuset som en ny och kanske bättre plats för allt detta, vid sidan av Hedåsen.

Enighet förefaller att råda beträffande att framtida utbyggnad
· skall ske långsamt,
· bibehålla områdets lantliga karaktär,
· basera sig på småhusbebyggelse, och
· bevara byns sociala band

En rad förslag kan sammanfattas i tanken, att byn förtätas börjande kring skolan och brandkårshuset samt som stråkmiljöer längs befintliga och framtida vägar. Modell för detta byggande kan sökas i skärgårdsbyarna i Stockholms skärgård och i södra Norge, men också i vår egen tradition att gruppera fastighetens byggnader kring ett gårdstun.

Allmänna reflexioner

Både lagens föreskrifter och planeringens praktik lägger huvudvikten vid ett områdes fysiska egenskaper, infrastruktur, trafik, hälsa, tomtstorlek mm, medan de sociala synpunkterna betonas mindre, såsom seden är i städerna. I byinnevånarnas värd förefaller de sociala målen betonas starkare.

Vi tror att vi är inne på rätt väg, att vi endast genom att arbeta fram en egen uppfattning om framtiden kan ge ett positivt bidrag till samarbetet med det kommunala planeringsmonopolet.

 

Sammanställning av svaren på enkätundersökningen i november 2005

Fastigheten i dagsläget
1 A. Hur används fastigheten (=tomt+hus) för närvarande?
4 Den är obebyggd
27 För fritidsboende
37 För åretruntboende
4 För annat (t.ex. sådana arbets-, förråds- eller andra utrymmen som inte direkt hör till boendet) :
(x) Bastu (i bruk) och fritidsbostad (ej i bruk) iståndsättes i samband med nybygge sommaren 06.
(x) För mötesändamål året runt.
(x) Huset är uthyrt.

Finns noggrannare uppgifter att vid behov senare tillgå beträffande byggnadernas (bostads- och ekonomibyggnaders) storlek, byggnadsår jämte till- och ombyggnader, tekniskt skick?

54 Ja
4 Nej

1 B. Om fastigheten innehåller flere hus (A, B, C etc), hur användes dessa för närvarande?

(x) Hus A året runt. Hus B året runt (xxxxxxxxxxxxx) Hus A året runt. Hus B garage o.d.
(xxxxxx) Hus A fritidsboende. Hus B bastu
(x) Hus A fritidsboende. (xxxx) Hus A fritidsboende. Hus B bastu. Hus C ekonomibyggnad.
(x) Hus A åretrunt. Hus B, C och D fritidsboende.
(xx) Hus A åretrunt.
(x) Hus A åretrunt. Hus B fritids. Hus C bastu.
(x) Hus A åretrunt. Hus B, C fritids. Hus D och E ekonomibyggnad. Hus F bastu.
(x) Hus A åretrunt. Bus B verkstad. Hus C källare.
(x) Hus A fritidsboende. Hus B, C, C och E lillstuga.
(x) Hus A och B fritidsboende. Hus C bastu.
(xx) Hus A fritids. Hus B gäststuga.
(xx) Hus A åretrunt. Hus B fritids.
(x) Hus A fritids. Hus B vedlider/förråd.
(xx) Hus A åretrunt. Hus B bastu. Hus C förråd. Hus D båthus.
(x) Hus A åretrunt. Hus B gäststuga.
(x) Hus A fritids. Hus B fritids.
(x) Hus A obebott. Hus B fritids. Hus C vedlider.
(x) Hus A åretrunt möten, hus B bastu, hus C lager.
(x) Hus A åretrunt. Hus B lager. Hus C lager.
(x) Hus A åretrunt. Hus B strandbastu. Hus C garage/snickarbod
(x) Hus A åretrunt. Hus B åretrunt. Hus C fritids. Hus D bastu & gäststuga.
(x) Hus A åretrunt. Hus B sidobostad uthyrd för sommargäster. Hus C lekstuga. Hus D förråd. Hus E biltak.
(x) Hus A åretrunt. Hus B arbetsrum.
(x) Hus A åretrunt. Hus B gamla båtlider som garage, arrendekontraktet med Gumbostrand Brygga OY går ut 03/2007.
(x) Hus A åretrunt. Bus B strandbastu. Hus C garage. Hus D lider. Hus E grillstuga. Hus F båtskjul.
(x) Hus A åretrunt. Hus B bastu..
(x) Hus A fritids. Hus B bastu. Hus C ekonomibyggnad. Hus D d:o.
(x) Hus A åretrunt. Hus B året runt. Hus C året runt. Hus D fritids.
(x) Hus A fritids. Hus B fritids. Hus C garage. Hus D bastu.
(x) Hus A fritids. Hus B fritids. Hus C strandbastu. Hus D förråd.
(x) Hus A fritids. Hus B fritids. Hus C fritids. Hus D fritids.

2. Jag/vi tycker att nackdelar med fastigheten (mark och byggnader) är:

(xx) Hårt trafikerad väg i närheten.
(x) Ojämn terräng.
(x) Byggnadslov.
(x) Osäkerheten med den 2,5 ha stora fastigheten är oklarhet betr. utnytjningsgraden och delningsmöjligheter.
(x) Vägen är ibland i dåligt skick.
(x) Byggnaderna är gamla, tomten är bergig och ojämn, nedanom bergsbrant.
(x) Att vår fastighet är för fritidsbruk. Markområdet är 7600 m2, varför vi tycker att den nuvarande fastigheten kunde vara en permanent bostad.
(x) I dagsläget är endast ca 1700 m2 av totalt 5200 m2 utnyttjade, mao är inte tomten till fullo utnyttjad.
(x) Allt byggt på berg. Huset är gammalt.
(x) Genomfaststrafik och osäkra lättrafikförhållanden. Mera bosättning kunde det få finnas.
(x) Icke egen strand. El- och telefonledningarna till grannens fastighet stör havsutsikten.
(x) Har inte fått mera byggnadsrätt.
(x) Utdraget processande om servitutsrätt till båtplats.
(x) Inga nackdelar.
(x) Tojmten är alldeles för trång. sopbilarna och andra använder gården som svängplats.
(x) Kanske för nära Helsingfors, på gott och ont.
(x) Inga.
(x) Den allmänna trafiken passerar längs stranden, varvid strandens utnyttjande begränsas.
(x) Vet inte ännu eftersom vi inte bosatt oss där ännu.
(x) Låglänt, blir lätt översvämning vår och höst. Diket drar dåligt.
(x) En stor del av tomtens norra del används som allmän väg. Vägen fortsätter som enskild väg och går för nära huset. I sanning ett farligt ställe, och trots det kör bilarna hårt. Vägskärningen gjord någon gång på 1920-talet, då trafiken varit helt annan än idag. Nu ökar både långtradar- och privatbilstraviken, emedan nya byggnadstillstånd ges åt Hitå-hållet. Vintertid är snöplogningen ett problem. Ökar arbetet för mig och min familj, då vi själva måste skaffa undan snön, trots att vägen är i allmänt bruk. Likaledes tvingas vi städa upp området höst (löv) och vår (grus och annat skräp). Vi vet inte vem vi skall debitera för detta.
(x) Tomten är smal i ena ändan.
(x) Huset byggt i en dal där dräneringen måste skötas genom dikning. Tomt och hus ger mera arbete än vad en pensionär har krafter för.
(x) Bergstomten försvårar byggandet av kloak mm, havsstranden är självfallet känslig natur.
(x) Problem med flödvatten på vägen och svårt att dika vägen.
(x) Inga nackdelar.
(x) Området är långt och smalt och har en relativt kort strandlinje, och det korsas av grannens vägservitut.
(x) Storleken.
(x) Byggnaderna är gamla och i dåligt skick.
(x) Inga större nackdelar.

3. Jag/vi tycker att fördelar med fastigheten är:

(x) Tomten har lämplig storlek för 2 hushåll
(x) Lugnt ställe / berg / sluttning / grönområde runt omkring
(x) Bilväg ända fram, skyddat läge, också för insyn, utsikten över vattnet.
(x) Närhet till havet, närhet till väg, vackert läge.
(x) Naturen, närhet till service och huvudstaden.
(x) Närhet till havet och båtplats.
(x) Nära till Helsingfors, grannarna Hartwall (permanenta grannar).

(xx) Fint läge! Inga grannar precis bredvid.
(x) I.o.m. att vatten, avlopp och ljuskabel arrangerats, har vi lyft fastighetens användninngsmöjligheter avsevärt. Boendekomforten är den bästa tänkbara.

(xx) Lugnt läge.
(x) Vacker skogstomt, havsstrand, nära till stad, jobb och bostad, betyder rekreationsmöjlighet också för kortare perioden utan långa resor.

(xx) Nära till Helsingfors.
(x) Närheten till havet, huset nytt, fint med kommunalt avlopp, vatten samt snabb Internetanslutning.
(x) Kommunalteknik, jordvärme, ljuskabel, byggnaderna är nya och utrustade med modern teknik.
(x) Fastigheten ligger i ett småhusområde och bostadshuset representerar en gammal beprövad byggnadsstil (se bifogade bild).
(x) Vacker tomt.

(xx) Läget!!! (xxx) Bra läge och miljö, närhet till havet.
(x) Närheten till H:fors/Borgå, bilväg ända fram, egen strand & brygga, kommunalt vatten och avlopp (GV Hydro).
(x) Närhet till H:fors, kommunalteknik.
(x) Avskilt vid havet.
(x) Högt läge med havsutsikt och gemensam strand. Läget fint i tilltalande kulturmiljö. Boningshuset har en öppen planlösning och representerar 1950-talets byggstil.
(x) Sjöutsikt, högt läge.
(x) Bra läge, bekväm.
(x) Vacker, kuperad terräng, bra byggplatser för flere hus, i fastighetsregistret införd rätt till båtplats.

(xx) Den lugna omgivningen.
(x) Inga nämnvärda.
(x) Nära H:fors där vi bor vinterhalvåret. Lätt att hålla koll på tomten också då. Ändå landsmiljö.
(x) Idealisk plats och idealiskt läge.
(x) Läget (djup strand mot SW, riktig byggplats med naturligt dränage) lagom omväxlande terräng, fungerande infrastruktur (post, sophämtning, adekvat elförsörjning, datatrafik, vatten- och avlopp).
(x) Fridfullt läge, vacker utsikt.
(x) Planerad enligt våra samtliga behov.
(x) Stor tomt med variation i naturen. Huset trivsamt och stadigt.
(x) Fastigheten är gammal och har redan i hundra år varit en del av Sibbos historia. Då vi nu lyckats genomföra en grundreparation, kan man bara vara nöjd. Ett vackert havslandskap och trevliga grannar.
(x) Mångskiftande terräng.
(x) Läget är skyddat för SW vind, havet är inom synhåll, grannar inom synhåll men knappt hörhåll. Nära till strövområden.
(x) Närheten till Helsingfors, fridfullt läge.
(x) Närheten till havet med egen strand. Nära till skolan och den nyinstallerade ekopunkten.
(x) Lugntt trevligt ställe, tillräckligt stor tomt, fin natur, trefliga grnnar. Inget getto-område som t.ex. Landbo.
(x) Naturen omväxlande.
(x) Havsstrand, sydsluttning, idealiskt litet sommarställe.
(x) Bilväg ända fram.
(x) Vid havet.
(x) Havsnära läge, kort väg att sommarpendla till helsingfors, tillräckligt stor distans och avsides från tätorten.

4. Ange om du har betydelsefulla anläggningar (trädgård, träd, mur, häck, terrass, utsiktsplats m.m.) på tomten:


(xx) Ja

(xx) Liten trädgård, naturlig delvis bergstomt (xxx) Trädgård, träd, häck.

(xx) Utsiktsplats.
(x) Stomfastigheten är klassad som historiskt värdefull i.o.m. att den byggts 1919+1920. De s.k. sommarstugorna från 1020-talet har återställts kring det gårdstun som en gång varit.
(x) Brygga och terrass.
(x) Tre terrasser och enkel trädgård.
(x) "Flaggstångsplan". Vacker bergs-skogstomt vid strand med stora höjdskillnader.
(x) Terrass, utsiktsplats.
(x) 25% av tomten består av gammal trädgård (tomten utbruten 1936) med buskar, blomrabatter och gårdsbjörkar samt gammal stenmur som rågräns mot Aspnäs. Havsutsikt från större delen av tomten.
(x) Terrass, trevlig gård.
(x) Lugn och naturskön gård.
(x) Havsutsikt.
(x) Trädgård på landsidan, utsiktsplats mot havet.

(xx) Trädgård.
(x) Bara småskaliga anläggningar.
(x) Gammal stenmur mot grannen.
(x) Terrass.
(x) Vackra löv- och barrträd, syrenhäck och andra planteringar från 1930-talet.
(x) Strandlinjen, trädgården.
(x) Inga.
(x) Trädgård, grilltak, rökbastu.
(x) Trädgård och utsiktsplats.
(x) Havsutsikt från berget. På området växer några ekar och många uråldriga furor.
(x) Relativt välvårdad trädgård, murar, gräsmattor.
(x) Terrass, skjul, många trädarter, planteringar, stor gräsmatta.
(x) Utom den gamla fastigheten ingenting speciellt.
(x) Äng och trädgård, egen strand med terrass.
(x) Tomtens östgräns är en bäck med lundvegetation, torde vara ett skyddsobjekt.
(x) Gräsmatta, trädgård, hundgård.
(x) Terrass och gäststuga. (xi) Utsikt mot havet. (xii) Silverpilshäck.
(x) Trädgård, träd, terrass.
(x) En gammal rosengång invid äppelträdgård, fin gammal stenmur kring trädgården, muren har delvis rasat, vacker björkallé mot stranden, planterad granrad mot grannen västerut.

5. Finns det vatten och avlopp och i så fall av vilken typ?

38 Vatten: GV Hydro kommunalteknik
20 Vatten: Egen brunn 4 Sommarvatten - GV Hydro
38 Avlopp: GV Hydro kommunalteknik
18 Avlopp: Eget system
11 Nej

Området i dagsläget


Sedan augusti 2004 har vi i arbetsgruppen diskuterat planläggningssituationen i Gumbostrand, både nackdelar och fördelar.

6. Följande nackdelar har nämnts:
Kryssa för det nu/ni tycker är viktigt att göra något åt.

41 Följande generation får inte byggnadstillstånd, eller får vänta orimligt länge på undantagslov från det rådande byggnadsförbudet.
19 Gumbostrand ingår till större delen i delgeneralplanen för Sibbo skärgård, vilken förmodligen kommer att ta många år.
20 Både i dagsläget och i en färdig delgeneralplan portioneras byggrätterna ut på basen av den s.k. stomlägenhetsprincipen, som eftersträvar rättvisa men inte alltid leder till en god miljö.
45 Gumbovägen saknar lättrafikled.

Andra brister som bör åtgärdas:

x) Byggnadstillst./undantagstillståndsförfarandet har lett kommunen in i en (verksamhetskultur som ej hör hemma i 2000-talets Finland.
(x) Butik, bussförbindelser
(x) Jag tycker personligen att sibbo kommun kunde sktöa sig bättre. har skickat papper, men får aldrig svar därifran. Verkar närmast oprofessionellt.
(x) Hela Vainuddsvägen kunde asfalteras.
(x) Tunga trafiken.

(xx) Vägen som går längs stranden brode dras från K.hartwall-fabriken norrut. Nu åker det så mycket tung trafik längs lilla strandvägen + "söndagskörning" har ökat.
(x) Det skulle vara bra att få veta vad stomlägenhetsprincipen är och vilken effekt den i så fall ha på fastigheten i praktiken. Post och närbutik borde säkerställas. En breddning av Gumbovägen borde med det snarast göras som en trotoar med plats för cyklister. En lättrafikled är för utrymmeskrävande.
(x) Privata stränder och bryggor (dominerar).
(x) Trafiken är störande. Kunde man tänka sig att en del av trafiken skulle dirigeras på annat sätt?
(x) I dagsläget förekommer det relativt litet samarbete, daglig verksamhet mellan områdena Gumbo, Stuvudnäs, Råkila och majvik. En av orsakerna är att det inte förekommer några vägförbindelser mellan områdena föurtom via Nya Borgåvägen vilket lätt genererar extra sträckor upp till 5 km. en tvärgende lätt trafik mellan byarna skulle bidra till att bredda kundunderlaget för bl.a. den nya Gumbo allaktivitetshallen. Ett sätt att åtgärde detta skulle vara att förbinda de nuvarande vägarna med korta nya/nmygamla vägsträckor. Ett exempel på detta skulle vara att ta i bruk det gamla vägservitutet emlan Aspänsvdägen och Stuvunäsvägen. Med relativt små ingrepp skulle man kunna renovera och ta i bruk det gamla vägbotten på ca 100 m som nu redan finns i ändan av Aspnäsvägen. Byggherre för det nya vägavsnittet skulle kunna vara de fastigheter som i dagsläget inte anvnder sig av sitt vägservitut via Stuvunäsvägen. I det fall att genomfaststrafik i form av bilar mellan Aspnäsvägen och Stuvunäsvägen skulle uppfattas som störande av de boende skulle den nuvarande Aspnäsvägen kunna begränsas till att erbjuda endast lätt trafik för de fastigheter som inte har servitut till Aspnäsvägen.
(x) För icke bilburna och speciellt ungdomar är etappen mellan Gumbo och Borgåvägen en försvårande omständighet med tanke på boendet i Gumbo, speciellt med tanke på att hobbierna och vännerna finns på avstånd. Därtill är serviceutbudet (frånsett kiosken) på lägre nivå än på 1970-talet. Delvis är det säkert frågor vilkas lösning inte kan komma "utifrån", utan av medborgarna själva. Såtillvida vore en större befolkning i byn en befrämjande omständighet.
(x) Trotoar beaktar utrymmesfrågan i ett område med gammal miljö.
(x) Kollektivtrafiken nästan obefintlig.
(x) Vi har inte ännu försökt utföra sådant som vi fått back på eller fått vänta länge på vi känner inte till ifall inställningen är negativ. Ifall planeringen stoppar invånarnas eller semesterfirarnas normala utnyttjande (inklusive rimligt byggande etc) är det ett problem.
(x) Trafiken bör ledas längre norrut enligt den stäckning som preliminärt inritats på vissa kartor. Tung trafik till K.Hartwalls fabrik ledes via samma led.
(x) Vi har egentligen ingenting att görå med själva Gumbostrand. Området där vi bor är småhusområde och borde helst så förbli (Vesterskog).
(x) Gumbovägen är en av Finlands farligaste vägar för den lätta trafiken, dvs fotgängare, cyklister, mopedåkare etc. Vägen är smal och där finns inte någon som helst vägren.
(x) Aspnäsvägen bör med det snaraste bli allmän väg. Nu hör en del av vägen som den nu går till (grann)fastigheter och därigenom saknar vår fastighet ett officiellt vägservitut till det allmänna vcägnätet (Gumbostrandsvägen).
(x) Det är fortsättningen som är oklar. Hur behandlas nästa generation?
(x) Belysning längs den privata delen av (Vainudds-) vägen fattas.
(x) Kollektivtrafiken borde förbättras.
(x) Dålig mobiltäckning på vår tomt.
(x) Om byggnadstillstånd beviljas, måste vägsträckningen Vesterskog - Gumbostrand - Hitå revideras. En lättrafikled är inte nog. Se p.2.
(x) Etableringen av kommunalteknik ökar möjligheterna för tätare bebyggelse, som bör bli en fortsättning på urgammal tradition. Byns sociala liv är blygsamt.
(x) Vägbelysningen på Vainuddsvägen borde gå längre. Underhållet av vägen kunde var bättre, t.ex. gupparna borde oftare utjämnas. Vägen borde breddas på farliga ställen.
(x) Belyst motionsslinga. Parkeringsproblemen vi allmänna bryggasn under sommaren. inns det möjlighet att utnyttja skolans gårdsplan för parkering under sommarmånaderna när skolan ha sommarlov?
(x) Behov av vägförbindelse från K.Hartwall? Kollektiv trafik. Längre säsong för kiosken.
(x) Busstrafiken borde kunna förbättras, får inte ytterligare utarmas.

7. Följande fördelar har nämnts:
Kryssa för det som du/ni instämmer i.

66 Området har ett vackert läge nära hav och natur.
62 Området domineras av småhusbebyggelse
57 Området har delvis försetts med kommunalt vatten och avlopp
55 Området bebos av folk som varierar till ålder, modersmål, yrke, ekonomisk ställning
55 Flere generationer bor i byn.
54 Byn har en bra byskola.
46 Omsättningen av innevånare är liten.
29 Bostäder och arbetsplatser finns sida vid sida

Andra fördelar som jag/vi tycker är värda att värna om:
(x) Hembygdskänsla
(x) Ortsbefolkningen som alla känner varandra.
(x) Försöka hålla det som en liten, trygg by, ingen massinflyttning.
(x) Utmärkt för fritidsbosättning.
(x) Modern by med traditioner (initiativ som GV Hydro, Gumbo Infra). Naturmiljö nära boendecentra.
(x) En lugn helhet där hänsyn tas till "hela byn".
(x) Helheten! Det finns lite såhär vackra och trevliga ställenkvar i Nyland. "Alla känner alla" och du kan lita på dina grannar, otroligt värdefullt!! Bybutiken, SPAR .
(x) Att omsättningen av innevånare är liten är kanske inte ordelat eftertraktansvärd: sker ingen omsättning av innevånare kommer väldigt få in och det blir ett "slutet system".
(x) Den välskötta "bruksmiljölika" miljön.
(x) Grannar känner varandra. "Kontroll" i positiv mening förekommer.
(x) Skogar för bär- och svampplockning, gammal bykaraktär.
(x) Sibbo skall värna om grönområdena. Inte för mycket bebyggelse, inte för mycket inflyttning.
(x) 1) I Gumbo har man lyckats skapa en äkta och öppen samhörighet som resulterat i investeringar: privat vatten- och avloppssystem, privat datatrafiknät, småbåtshamnar, FBK-verksamhet etc. 2) Kommunens robusta brygga och ramp är en värdefull tillgång. 3) Fungerande odlingar som producerar högklassiga livsmedel - främst rotfrukter och grönsaker.
(x) Bycentrum (bryggbolagets område i huvudsak) är illa skött och kunde fås att bättre smälta in i miljön.
(x) Samhörigheten och initiativförmågan, byn på toppnivå.
(x) Att hälsocentralen och biblioteket kvarstår i södra Sibbo i Söderkuhlla. Att bybutiken består.
(x) Välskött och vacker by. Bra med odlare. Lugn. Bra att ha båtplatser.
(x) Inte alltför tät bebyggelse.
(x) Vilja till gemensamt agerande finns. Byborna hälsar alla på varandra.
(x) Den lantliga idyllen, att åkrar och skog finns mellan husen, att husen inte ligger strax invid vägen utan på ett visst avstånd, vilket skapar känsla av utrymme. (xi) Bygemenskapen. (xii) Att bibehållal kulturlandskapet och ta hänsyn till naturen, inte för mycket byggnadslov. (xiii) Ormträsket-Hitå-området är ett stort strövområde.

Fastigheten i framtiden och nya byggplatser


8. Hur vill du/ni använda fastigheten i framtiden?
?Jag/vi vill använda fastigheten obebyggd.
22 För fritidsboende För åretruntboende i:
38 befintligt hus
9 befintligt hus efter om- och tillbyggnad
8 ett nytt hus som ersätter eller kompletterar ett fritidshus
13 ett nytt hus på obebyggd del av fastighet
16 Jag/vi vill bygga ytterligere hus på fastigheten, till exempel en

(xx) "lillstuga" för en familjemedlem eller (5) arbets-/förrådsutrymmen . (Stryk under det önskade) 38 Jag/vi vill överlåta fastigheten åt följande generation. x Jag/vi vill överlåta fastigheten åt icke familjemedlem

Annat:

)x) Åretruntbostad minst 100 m2, högst 200 m2.
(x) Vill gärna småningom ansöka om byggnadstillstånd för följande generation.
(x) Vill bygga åretruntbostäder åt barnen.
(x) Följande generation bygger kanske bostad för bruk åretrunt.
(x) Övergår eventuellt i framtiden från fritidsboende till åretrunt.
(x) Vi använder fastigheten något 1 månad undersommaren, för fi har ett annat ställe på landet så det behöves inte så mycket extra!
(x) Fatän nuvarande användning är för tritidsboende för bostad A, vill vi inte att detta inte skall kunna ändras att vara stadigvarande eller åretruntbostad. - Vi vill att det skall t.ex. vara möjligt att bygga en enkel bastu sikld eller i anslutning till strandvillan B på tomt N, tomt O och tomt P ifall vi skulle vilja det. - Vi vill att det skall t.ex. vara möjligt att bygga 1-2 hus på tomt M (ca 1 ha) ifall vi skulle vilja det.
(x) Framtiden är oviss. Kan inte garantera vad "ungarna" gör när den tiden kommer. som det nu är förblir Saltorp fritidsbostad.
(x) Häststall och annat i anslutning till fritids- och hobbyaktiviteter.
(x) Vi kommer att bygga ett nytt hus, som ersätter eller kompletterar den existerande fritidsbostaden.
(x) Eventuellt kommer sommarhusets användningsändamål att ändras till permanentboende under de närmaste åren.

9. Vilken storlek vill du/ni ha på tomten?

47 Samma som idag
(x) högst 5000 kvadratmeter.
(x) Minst 5000 m2, högst 10 000 m2.
(x) Minst 2500 m2, högst 5000 m2.

(xx) Minst 2000 m2.
(x) Minst 1500 m2 och högst 2500 m2.
(x) Minst 1000 m2, högst 2000 m2.
(x) Minst 2500 m2.
(x) Minst 5000 m2.
(x) Minst 1000 m2. Högst 5000 m2.

Kommentarer:

(x) Vill ej att granntomterna bebyggs tätare - söndrar idyllen.
(x) För små tomter leder till otrivsel för grannar (icke önskvärda grannar invandrare).
(x) Om vi skulle få en byggplats till med en tomt på 2000 m2, skulle återstoden 5600 m2 bli den nuvarande fastigheten. Den nya byggplatsen skulle bli på "skogssidan", inte vid stranden.
(x) Stockholms skärgård med sina relativt tätt bebyggda byar (tomterna runt 2000 m2) och byar som arendal, Grumstad och Lillesand i södra Norge är föredömliga exempel påhur man kan utveckla skärgårdsbyar utan att förstöra deras särprägel. En begrssluttning ca 100-120 m som löper parallellt med havsstranden är en gemensam nämnare för stora delar av Gumbostrand och de norska och svenska byarna. Tomterna på olika höjd nivåer möjliggör en relativt tät bebyggelse utan risk för att utvecklas till "slum". Byarna består enbart av egnahem och parhus, en boendeform som de flesta finländare föredrar enligt senaste statistik.
(x) Känner inte till nuvarande krav. Om det är ca 1/2 ha, är det kanske ganka rätt bara man inte är för kategorisk.
(x) Den outbrutna delen av tomten bör kunna göras till egen tomt.
(x) Tomten är svår att dela på ett vettigt sätt.

10. Jag/vi vill ha ytterligare (12) ett / (10) två / (2) tre , (1) tio stycken byggplatser för att:

6 bygga ett nytt hus för eget bruk
22 överlåta inom familjen / vänkretsen
1 sälja

Annat:
(x) Det här beror väl på hur stor byggnadsrätt man kan få.
(x) Framtiden får utvisa.
(x) Den nya byggplatsen skulle tillsvidare bli obebyggd, i framtiden kanske bebos av en familj som passar för trakten.
(x) Möjlighet att i framtiden bebygga den tillsvidare obebyggda tomten (nr NNN).
(x) Byggplats på den existerande tomten.
(x) Se kommentaren till punkt 8. Det betyder ja för möjligheter för framtiden.
(x) Vi äger intill liggande fastigheter, den ena en oanvänd fritidsfastighet och den andra en obebyggd tomt, som ger möjlighet för följande generation att i framtiden slå sig ned på området.
(x) Någon gång i framtiden.
(x) En andrabostad borde vara möjlig också på stranden. 11. Jag/vill förbättra den tekniska standarden vad gäller: 10 Vatten 10 Avlopp 7 Ljuskabel 30 Vägar

Annat:

(x) Vägbelysning, asfalt.

(xx) Gumbo skogsväg
(x) Lättrafikled med anslutning även till Råkila/Katrineholm/Majsund vore fint. Då skulle rörligheten i bygden öka och "smygandet" på varandras bakgårdar komma bort. Samtidigt skulle säkert kiosken blomstar och kanske till och med bli till ett Gumbo-torg.
(x) Icke i detta skede (så länge fastigheten används för endast föritidsbruk).
(x) Gångväg.
(x) Vi har velat få avlopps- och vattenanslutning på rimliga villkor.
(x) Vatten och avlopp i det skede när lagen så kräver.
(x) Väganslutning norrifrån (se p.2).

Området i framtiden


Stryk under det du/ni vill ha i eller nära Gumbostrand

12. (20) Lekplats,
(21) bollplan,
(15) festplats,
(18) simstrand,
(14)småbåtsbrygga och
(7) uppläggnigsplats,
(7) andra friluftsanläggningar:


(x) anlagda friluftsleder med skyltning och ruttens längd angiven.
(x) Bollhall, lättrafikled.
(x) Absolut ett strandområde (på fastlandet) för byborna, nu är all strand bakom lås och bom.
(x) De som finns är tillräckliga.
(x) Gumbo allaktivitetshall, lättrafikled längs med Gumbovägen + vägförbindelse från hitå till Majvik (se kommentar i punkt 6).
(x) Men i.o.m. Söderkulla växer så otroligt finns ju allt nära redan nu.
(x) Friluftsanläggning i samband med samlings- och festlokal, hobbylokal.
(x) Förnuftigt planerade friluftsleder, också nära stranden.
(x) Småbåtshamnarna borde snyggas upp, "organiseras" för att kunna bjuda en bättre service.
(x) Allaktivitetshus.
(x) Konditionsstigar och skidspårsnätverk.
(x) Friluftsleder i förbindelse med närliggande byar.
(x) Lättrafikled, asfaltering och belysning på Vainuddsvägen.
(x) Lekplatsen på skolgården kunde utvecklas för mindre barn. Belyst motionsslinga. Hedåsen kunde utvecklas bättre, nya omklädningsutrymmen.
(x) Ishockeyplanen fin i Gumbo men planen borde repareras och ställas i ordning. För att det skall lyckas borde lön utbetalas till ansvarsperon..
(x) Vinterförvaring av småbåtar.

13. (19) Samlings- / (22) festlokal,
(8) gästrum / -stuga,
(7) hobbylokal,
(6) bastu,
(5) grovtvättstuga,
(2) andra lokaler att låna eller hyra:

5) Allaktivitetshuset vore bra att få.
(x) Hedåsen är ju nära, men eventuellt bra med samlings-festlokal i G:strand.
(x) Matt-tvättningsplats, sommarrestaurang. (
(x) Festlokal på Hedåsen.
(x) Bastu på simstranden.
(x) Jag tycker att utrymmena i Hedåsen borde utvecklas liksom hela det omgivande området. Jag står oförstående inför planerna på fest- och samlingsutrymmen mm som planeras bredvid Gumbostrands skola

14. (7) Barnstuga,
(34) närbutik,
(36) kiosk,
(33) postlåda,
(x) annan service (bank).
(x) Anser att dessa redan finns.
(x) Informationsteknologin skall utvecklas med bibehållande av yttre genuinitet med moderna tekniska möjligheter för kreativ yrkesverksamhet.
(x) Svårt med närbutik eftersom sortimentet blir så litet.
(x) Något bättre kollektiv trafik.
(x) En stor del av dessa finns redan.
(x) Bättre bussförbindelser, lokal taxiservice bör bibehållas.
(x) SPAR som nu finns och "alltid har funnits" (Sundbergs).
(x) Bokbuss även i fortsättningen.
(x) Den nuvarande kioskföretagaren kanske slutar.
(x) Bibliotek.
(x) Kollektiv trafik.
(x) Sommarkiosken kunde använda branddepån som kaféutrymme och på det sättet förlänga säsongen.
(x) Bättre bussförbindelser.
(x) Postlådan vi allmänna bryggan bör bevaras. Sommarkiosk, så länge Vesterskogens butik finns
(x) Som sommarboende behöves ej dylik service i stort. Kommentarer:
(x) Ifall något byggs till, ex. nere vid stranden, måste Gumbovägen absolut förbättras. Tål ej ökad trafik.
(x) På 50-talet var det tre butiker, nu ingen.
(x) Lantlig idyll bör bibehållas och sådana allmänna områden och utrymmen skall koncentreras till tillväxtcentra såsom Söderkulla, Tasträsk, Eriksnäs, Björnsö, Landbo och Östersundom.
(x) Gamla vägar och passager och stigar har täppts till, har ej skötts. "Tvärtrafik" till fots är svår eller omöjlig.
(x) För fritidsboende behöv inget av de övriga ovanstående.
(x) Vi bor i Botby gård och anlitar Vesterskogens SPAR t.o.m. under vintern nu och då, hellre än att fara till de stora "marknaderna".
(x) Västerskogens daghem (helt tvåspråkigt) ger god och trygg service för barnfamiljer på rimligt avstånd.
(x) Det tilltänkta allaktivitetshuset fyller säkert många av de ovan nämnda behoven.
(x) Jag skulle gärna se små verkstäder för hantverkare.
(x) Allaktivitetshuset förtjänar allt understöd!
(x) Inga kommentarer, i storts sett bra som det är.

15. Så här ser jag/vi på områdets användning och utformning i framtiden:
Använd vid behov extra papper.

(x) Hoppas Gumbo förblir glesbebyggt med mycket grönområden
(x) Fast bosättning + "fritidsbosättning" året runt nuvarande utveckling även i framtiden.
(x) Ska det inte snart börja hända något i Gumbostrand! Det är ju inte längre ett fritidsområde, eller bor ju där året om. Varför blir det inte lättare att få byggnadstillstånd, också på en tomt mindre än 1 ha! På sibbo kommun tycks ingen vara intresserad. ingen vet överhuvud någonting! Vem är det som bromsar utvecklingen? Är det Sibbo kommun eller vissa invånare i Gumbostrand??
(x) Långsam utveckling, våra stigar och backar må få finnas och vänliga människor som nu.
(x) Önskar att det skulle förbli en liten, trevlig by, men med möjlighet för familjemedlemmar att bygga vid behov.
(x) De centrala delarna av Gumbostrand borde utformas kring en bygemenskap kring området skolan - brandkårshuset - allaktivitetshuset som kompletteras med området kring Hedåsen och rinken. Nere i byn skulle vi få in en kafeteria, sommartorg och en utvidgning av den allmänna bryggan och flere allmänna bilplatser. De gamla garagen vid "Shoppen" borde restaureras och bevaras, och om inte detta är möjligt borde man beakta vid planeringen att detta är en del av bycentret.
(x) Balanserad byggnadsrätt, inte radhus, höghus, ingen tätbebyggelse. Bättre och tryggare väg.
(x) Man bör behålla området för fritidsbosättning.
(x) Kombinera natur och aktiviteter (fritids, turism, yrkes) för att utveckla områdets särprägel genom de möjligheter som kunskapsteknologin medför.
(x) Hålls "grönt", moderat utveckling i samråd med invånarna, inga rad- och höghus, utvecklande av boende i skärgården.
(x) Mot bakgrund av rådande läge tycker vi att man på området kunde bygga vackra trähus lagom glest, inte någon sammanträngd bebyggelse, tomtstorleken borde vara minst 2000 m2.
(x) Generellt sett skulle vi föredrag en utveckling i Gumbostrand som skulle stärka elevunderlaget för gumbostrands skolas framtid som svensk enhet och möjliggöra ett tätare bostadsbestånd i form av egnahemshus med bostadsytan på da 250 m2.
(x) Jag tycker det skulle vara viktigt att gå vidare i planerna med en ringväg för att ta bort den tunga trafiken från "strandvägen" (bl.a. till K.Hartwalls fabrik). Då skulle man antagligen klara sig med en enklare version av cykelväg och inte måsta ge över folks gårdar.
(x) Är ej emot små ändringar men önskar av hela mitt hjärta att Gumbo förblir ett "lande". Vi bor så nära H:fors / Borgå / Östra Centrum att vi har ALLT nära.
(x) Sommarstugebebyggelse.
(x) Bör bevaras som småhusområde, men åretruntboende borde främjas. Fritisboende (sommarstugor) innebär inte bättre mlijö, utan snarare sämre underhåll och service.
(x) Småhusbebyggelse också i framtiden.
(x) Området är till för åretruntboende, allmän strand är viktig, alla äger inte egen strand, oskötta tomter skalll snyggas upp, åkrar i träda får inte övertas av sly, tätare bebyggelse ger bättre landskapskaraktär.
(x) Saltorp byggdes år 1937 av min far Ing. Bertel oljelund. något år senare grundade han Stuvunäs elektricitetsandelslag som verkade till någon gång i mitten av 1970-talet, då det såldes åt Sydfinska. Pengarna gavs åt Gumbostrand-Vesterskogs hembygdsförening. Således ett "pioniärföretag" i stil med Hydro. Saltorp är utbrytet från Granbacka och ligger vid Oxkärrsbackavägen, numera Oxbackavägen. Alla stugor tuntomkring byggdes samma sommar och där tillbringades senare ocskå många evakueringtiden under krigen. Jag har tillbringat alla mina (67) somrar där med min familj, alla påskar och sportlov då det begav sig. Och nu med barn och barnbarn + make.
(x) 1) Gles privatbebyggelse. 2) Möjlighet att bygga arbetsutrymmen kring bostadsfastigheternas grårdstun. Arbetsutrymmena får inte störa grannarna. 3) Gumbostrand skola kunde åtminstone på försök inleda undervisning på två språk. På det sättet skapas sammanhållning bland de unga och förmågan att samarbeta. Den språkliga rikedomen ökar i bägge språkgrupperna. Nuvarande skolskjutsar till Söderkulla är dyra och tidsödande. 4) I den nya strandplanen för skärgården bör man reservera klara gröna korridorer till skogsbruksområdena och till de områden som reserveras för rekreation.
(x) En sympatisk bygemenskap med en blandning av olika näringar och yrkesgrupper, som har ett genuint intresse att utveckla byn.
(x) Att den sakta men säkert övergår till följande generation (inte utomstående) och utvecklas enligt invånarnas (inte kommunens) önskemål. T.ex. allaktivitetshall (inkl. café osv), belysning längs vägen osv…
(x) Bättrre bussförbindelser till stranden. Säkrare gångvägar.
(x) Jag har bott i Gumbostrand i snart 15 år. Under den tiden har några nya fastigheter byggts, vilket är bra. Det största problemet är vägen, som jag berörde i p.2, som belastar vår fastighet oskäligt. Den betjänar inte dagens behov. Det är också ledsamt, att den lilla havsviken är full at bryggor. Jag tycker att området inte får bebyggas för tätt, och att hus beståndet skall bestå av småhus. Också vägbelysningen kunde vara vackrare, inte fula stolpar utan vackrare lyktstolpar. Om Hedåsen skulle utvecklas, kunde där finnas klubbutrymmen för barn, vuxna och gamla.
(x) En trivsam, fridfull bygemensam, där naturen spelar en framträdande roll och med tillgång till småskalig basservice ( butik, skola, post, samlingsutrymmen).
(x) Skötsel av vatten och avlopp, dataförbundelser, kommunal service kräver förtätning av byn. Detta kan ske genom att gruppera fastigheternas byggnader kring gårdstun, vilket möjliggör hög boendestandard, garanterad avskildhet även på små tomter. Detta sätt att förtäta byn kunde börja kring en kärna omkring skolan - brankårshuset - "Gumbo Shop" och vidgas som stråkmiljöer längs existerande och eventuella nya vägar.
(x) Jag skulle önska ett behärskat byggande, som skulle respektera det lantliga landskapet, dvs skulle lämna åker och skog i mellan. Jag hoppas också på flere grannar och den vägen bättre service, eller lättrafikled och permanentning och belysning av Vainuddsvägen.
(x) Bebyggelsen skall utvecklas genom byggande av egnahemshus. Barnen till fastigheten skall få byggnadslov om fastighetens storlek och lämplighet tillåter det.
(x) Jag tror att en hel del sommarstugor i en nära framtid vinterbonas / byggs om / ersätts för hel- eller halvboende på "landet" ifall detta är möjligt (byggrätt o.dyl.).
(x) Tätare bebyggelse dimensionerad på basen av nuvarande struktur.

Övriga idéer, förslag och önskemål:

(x) Lättrafikled.

(xx) Bättre bussförbindelse.
(x) Finns att en dylik kartläggning av ortsbefolkningens önskemål görs.
(x) Lantligt forg och små begivenheter där skulle uppliva miljön.
(x) Försäljning av färsk fisk ca 2 gånger per månad.
(x) Kontinuerlig information behövs om hur arbetet framskrider.
(x) Ett planeringsförfarande bör eftersträvas som å ena sidan styr utvecklingen så, att existerande värden inte äventyras, men å andra sidan är tillräckligt frihetligt för att tillfredsställa landsbygdsbyggande enligt uråldrig tradition. Detta innebär möjligheten att finkänsligt blanda upp boende och arbete/företagande. )x) Aktiv småbåtshamn + restaurang, segelförening !!!
(x) Gemensamma tillfällen, jippon, talkon osv för att stärka bygemenskapen även på andra ställen än Hedåsen.
(x) Skidspår.

Utvärdering av frågeformuläret / intervjun


48 Vi hade fått den information som behövdes för att kunna svara på frågorna.
(x) Jag/vi saknade följande information: Vill gärna ha information om kommunplanering av Gumbostrand och varför inte Gumbostrand kan utvecklas så småningom till ett levande småhussamhälle, parhus, radhus, med god service och nära till huvudstaden.
(x) Jag saknade information om stomlägenhetsprincipen.
(x) På grund av egen ålder, svårt att besluta om framtiden.
(x) Jag saknade information om hur nu insamlad information kopplas ihop med kommunens planeringsarbete?
(x) Vi uppskattar det frivilliga arbete planeringsgruppen gör.

Var frågorna heltäckande och tydliga?

49 Ja
(x) men mycket vittfamnande helheter.

xx Nej, därför att:
(x) För personer som endast sommartid vistas kortvarigt i Gumbostrand är det svårt att se vad som behövs för åretomboende. Svaren därför endast utgående från fritidsboende.
(x) Dock viss upprepning.
(x) Är inte relevanta för sommargäster.

GT / 2006-10-11

 

Additional information